lördag 30 juli 2011

Elvira 5år

Här kommer en bildkavalkad på min underbara dotter som blir ofattbara 5år den 31/7! Grattis älskade unge!

3dagar gammal.
 Satt upp i vagnen från ca 1,5 månad.
Noga övervakad.
Krypbebis i urnan.

Lärde sig gå vid 1 år och en vecka.

1,5år och morgontrött.
2år nybliven storasyster.
Julafton -08.
Hoppborg i trädgården på 3års kalaset.
3,5år på Marieberg.
4,5 år.
Nästan 5år.

torsdag 28 juli 2011

Lite skryt

Måste få skryta lite över min dotter. Hon har byggt den här bilen helt själv från grunden. Alltså hittat på hur den ska se ut och sedan verkställt det.
Jag är så imponerad, jag kan inte få ihop de där små delarna till nånting som faktiskt liknar något.

Dockorna har tom fått säkerhetsbälten!


tisdag 5 juli 2011

Saade

Jag har Eric Saades största lilla fan boendes hos mig. Elvira dyrkar honom. Så när vi fick nys om att han skulle till Parken Zoo och spela höll vi det hemligt för henne så länge som möjligt. Hon listade ut det på ett par timmar.

I söndags var det då dax. Vi råkade ta en välbehövlig sovmorgon men efter frukosten packade vi en liten matsäck och satte oss i bilen. Vi stannade och åt på Burger King som ligger precis vid avfarten mot Parken Zoo. Runt omkring oss hör vi att alla pratar om Saade. När vi sen åker till parkeringen börjar vi inse att det nog är väldigt många som vill kolla på Saade.
Köerna till biljett kassorna är över timmen långa. Johan gör en fuling och smiter in till present affären och kan köpa biljetterna där. Klart på 10min. Vi unnade oss faktiskt säsongskort eftersom vi har tänkt åka dit fler gånger i sommar.

Vi traskar omkring i parken och tittar på djuren och åker lite karuseller. Alldeles lagom, ungarna har precis tröttnat när det är dags att gå mot scenen.


Det är fullt med folk framför scenen men vi lyckas ändå hitta en plats. De ropade ut i högtalarna att det var 10000 pers i publiken och att fler var på väg in.
Tillslut gör Saade entré, Elvira och Vincent fick sitta på våra axlar så att de såg ordentligt. Elvira tindrar hela hon och klappar och jublar. Vincent tycker också att det är bra men efter ett par låtar känner jag hur han lägger ner kinden mot mitt huvud och somnar, bara att packa ner honom i vagnen.
Jag tar med Elvira och går närmare scenen så vi hamnar mitt bland de skrikande tonårstjejerna. Det är nog vad Elvira minns bäst, när hon kom riktigt nära och kunde vinka till honom.
Efteråt hade jag tänkt köpa en t-shirt och hans nya cd till henne men vi kom inte ens fram till slutet av den kön.  Så det blir att beställa det istället, kanske att hon får det i födelsedags present.

Här hemma har vi grejat med garderobsrenoveringen. Idag kunde jag hänga in kläderna på sin rätta plats. Nu är det bara dörrarna som saknas, men de är värda att vänta på eftersom vi får proffshjälp.

Jag la en ganska stor beställning på nya tyger idag. Det känns som om man är fem år och väntar på julafton. Återkommer med bilder när paketen har anlänt.

fredag 1 juli 2011

Tandläkare

Har ni träffat en tandläkare utan besservisser problem? Det har inte jag och jag har träffat många. Blir så upprörd och förbannad varje gång vi har med tandvården att göra.
Idag var det Vincents tur att gå och räkna tänder. Han vakna och sa att han inte alls tänkte gå dit. Hela morgonen gick åt till att distrahera honom och få honom att acceptera att han skulle till tandläkaren.
Tillslut for vi dit och satte oss i väntrummet. Blir in ropade av en tjej i 30års åldern med en riktig gravidmage. Hon pratar med Vincent och Elvira. Han hoppar glatt upp i stolen och gapar på en gång. Tjejen var så klart inte bered att titta i munnen än utan skulle knappa klart på datorn först. Sen vänder hon sig om och trycker på stols knappen. Vincent flyger upp livrädd, han var ju inte beredd på att stolen skulle röra sig. Men han lugnar sig ganska snabbt och lägger sig ner och gapar duktigt.
"Jätte fina tänder, ååh så fina tänder, vad fint borstat" och så vidare får vi beröm av tjejen.
Sen kommer det, man verkligen ser hur hon laddar, "vad brukar ni dricka,äter han godis, osv". Frågorna. Jag vet inte längre vad jag ska svara på dessa jävla frågor. Eller rättare sagt det spelar ingen roll. För allt går tydligen ut på att hitta något fel som de ska kunna klanka ner på och försöka få det att låta som om man är en hemsk förälder.
Jag har prövat att ljuga och svara det de vill höra, då blev de sura och tyckte inte vi var några roliga patienter längre. De kunde ju inte besservissa oss då.
Idag gick tjejen i taket över att han dricker varm o´boy till frukost. Jag förklarade att det inte dög med bara varm mjölk utan att han vill ha sin halva tesked o´boy pulver i!
Jag kunde inte låta bli att påpeka att han hade ju nyss jätte fina tänder. "Ja, men det kan ju bli värre sen", fick jag till svar. Som tur var kom tandläkaren in precis då och kollade han också i Vincents mun, "Jätte fina tänder, det blir inte bättre än så här" var hans utlåtande.
Vincent fick välja en tandborste, självklart blev det en rosa.

Men allvarligt, tror de som jobbar inom tandvården att man försöker skada sina barn och sig själv med flit? De har ju redan gett mig all information. Jag vet alltså vad som är rätt och fel, men jag tar ju mina egna beslut efter det.

Som när Elvira var pytte bebis. Hon kräktes av smaken av vanligt vatten! Det var skit jobbigt att få i henne vätska under två års tid på grund av det. Vi fick kämpa som tusan för att hitta alternativ som hon kunde få i sig.
När hon var på sitt första tandläkar besök och tandläkaren börjar klanka ner på mig för att jag inte ger henne vatten, då grät jag efteråt. Trots att jag förklara precis som det var så kunde inte den tandläkaren heller sluta besservissa sig mot mig.

Sen finns det ju en 26 år lång historia om mina egna tänder och alla besök hos olika tandläkare. Den tar vi en annan gång.