Midsommarafton

Vi har spenderat midsommarafton precis som vanligt. Jag missbedömde tiden totalt på förmiddagen. Stod och lockade mitt och Elviras hår när Johan ropade att om en kvart ska vi vara i stugan! Ingen var klädd och inte en enda blomma var plockad. Men vi blev bara 30 min sena i slut änden. Resten av dagen förflöt lugnt och med mycket mat. En lyckad midsommarafton :)


Mindre lyckad var morgonen i tisdags. Vincent ville var duktig och plocka undan de nya grillbesticken i kartongen. Jag sa nej  och låt bli minst 8ggr. Sen hör jag hur allt går fel. Han tar i för att få den ena kniven på plats och slinter. Han kör kniven rakt igenom kartongen och in i sin andra hand.
"Blod mamma blood!" Panik! Var är han skadad och hur illa är det? Konstaterar tillslut att han skurit av simmhuden mellan lill och ringfingret. Det ser ut som om lillfingret är löst men det är som tur är bara huden som är skadad. Han slutar blöda ganska snart och jag tejpar ihop fingrarna så att såret inte ska glipa. Så nu gör vi rent och tejpar nytt varje kväll, det ser redan riktigt ok ut. Han är så duktig, håller handen helt still fast det gör ont. Han är otroligt smärt tålig, både på ont och gott.
Det finns nog inget värre än att se sina barn skadade. Man blir nästan lite knäpp och tycker att något så fantastiskt och underbart inte kan få bli skadat eller trasigt. Jag får overklighetskänslor när jag lägger om hans sår, jag kan inte tro att det är min sons perfekta hand som har ett stort jack i sig.
Jag kan ju bara hoppas att han har gått den "hårda vägen" tillräckligt nu när det gäller knivar.

Roligare. Elvira har lärt sig cykla utan stödhjul för ca en månad sen. Hon är jätte duktig och tycker det är super kul att cykla, vart vi än ska. Hon borde ha lärt sig redan förra sommaren, balansen hade hon då men var rädd för cykeln. Är man rädd går det ju såklart inte.
När vi skruvade av stödhjulen nu så fixade hon det på andra försöket. Vincent ville att vi skulle ta bort hans stödhjul också men jag ville att Elvira skulle få den uppmärksamheten först.
Härom dagen så var Elvira och Johan ute på en runda, hon cykla han joggade. Då passade Vincent och jag på att skruva bort stödhjulen. Jag höll i och startade upp honom sen cyklade han hela cykelbanan helt själv! Men han vet inte om det själv än, han får panik om jag säger att jag släpper honom, jag måste springa bakom och låtsas hålla i.
Så båda mina barn kan cykla utan stödhjul men bara en vet om det.

Saxat

Nu är hela familjen ny klippt. Jag fick ett ryck och for fram med saxen över allas våra huvuden. Slutresultatet blev iaf luftigare ;)

Jag fick äntligen det efterlängtade garnpaketet igår. Men när jag hämtade det var det alldeles trasigt. Det var skickat i en tunn plast påse med perforeringar för att lätt kunna öppnas. Men de hade överfyllt påsen så att perforeringen spruckit under transporten. Ett under att alla nystan var kvar i. Dessutom var min adress skriven med en penna som flutit ut och blivit nästan oläslig. Ett under att paketet överhuvudtaget kom fram mao.
Så nu har jag krånglat med utlämningsstället och skickat mejl till affären. Plötsligt känns inte affären så där jätte lyckad :(

Men garnerna är underbara ändå! Det ska bli en fröjd att sätta stickorna i de.

Idag ska jag antagligen ut på jakt efter ett rosa tyg med vita prickar.

Kli i fingrarna

Det är varmt i vårt avlånga land. Jag trivs inte riktigt i sån här värme, speciellt inte när den kommer så här plötsligt. Jag tycker det är lättare med kylan, då är det ju bara att klä på sig mer eller elda lite i kamin. Vad gör man när man inte kan klä av sig mer och ändå smälter bort?

Efter som värmen har gjort kroppen trött och seg men inte fantasin så har jag suttit i skuggan och stickat. Ett pass vid symaskinen blev det oxå. Det gick riktigt lätt och roligt att skära till tygerna idag då jag fick använda min nya skärmatta och rullkniv. Men jag saknar verkligen ett stort bord att hållas på, funderar stark på att flytta ner alla sygrejer till källaren så jag får plats. Där nere är det ju svalt med.

Jag passade på att beställa garner från Drops då de hade 30% på massor med härliga kvalitéer. Så nu när jag väntar på den leveransen passar jag på att sticka upp garner som legat till sig. Det kliar verkligen i fingrarna, jag vill sticka dygnet runt.

Här är vad jag åstadkommit hittills:

Mina söta sommar-ungar! De är inne i en skön period just nu då de faktiskt kan leka med varandra, på ganska lika villkor. Det leks mycket mamma/bäbis och restaurang. Helst använder de nästan inga leksaker utan tar andra grejer och fantiserar ihop vad det är. Jag tycker det är jätte bra att de leker på det sättet, hoppas att de kan fortsätta med det länge.