Idag har varit en nervpåfrestande dag. Min pappa hörde av sig igår och fråga om han kunde komma idag och fira Elvira. Jag har inte pratat med honom sen midsommras och han har inte svarat på mina sms. Jag försökte gratta honom på hans födelsedag men då fick jag inte tag på honom. Jag bjöd in honom till Elviras kalas, men inget svar. Tills nu.
Han kom faktiskt och var riktigt trevlig. När man ser den sidan av honom är det ännu svårare att acceptera hans andra sida. Usch, jag tycker det är så jobbigt. Jag hade spänningshuvudvärk hela dagen innan han kom. Och nu har jag huvudvärk för att spänningen släppt.
Större delen av min vardag finns han inte med men man blir ju påmind lite då och då. Är det så att vara vuxen, man måste ha ett komplicerat förhållande till åtminstånde en förälder?
Men det var väldigt roligt och uppskattat att han kom idag. Barnen tycker väldigt mycket om honom. Vincent försökte tom busbråka med honom. Elvira bakade vanlig tårta och dessutom en grästårta :)
Imorgon ska vi pyssla dockkläder. Jag tror det kommer vara spännande och utmanande för alla inblandade ;)
Adios!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Glöm inte att lägga till mig på Bloglovin'